simpan1

Det smyger så sakteliga (och inte särskilt sakta egentligen!) på det här med operationen. Idag är det bara en futtig liten vecka kvar innan underbettet blir ett minne blott. Nervositeten börjar smyga sig på men jag är övertygad om att det kommer gå bra trots en jobbig läkningsperiod. 

 

Helgen som gick var väldigt lyckad och det känns lite tomt att den är förbi men som alla bra saker måste det ha sitt slut. Jag, Martin, Jenny och hennes kille Bosse var ner och hälsade på vår förre kollega Rickard i Göteborg eller mer nogräknat i Säve där han bor för tillfället. Men vi var ganska flitiga på att ta oss in till Göteborg också så min bil har verkligen fått jobba i helgen med två rejäla långkörningar samt skottspolekörningen till och från Säve samt i Göteborg med omnejd. Och säga vad man vill om Göteborg, en trevlig och fin stad på många vis, men är man inte van att köra där är det ett äventyr med massor av filer, spårvagnar och betydligt fler bilar än vad åtminstone jag är van vid. Men att det är bra övning kan man ju inte sticka under stol med och körningen till och från Uppsala stod Martin för. Vad har vi gjort då? Vi åt tapas, första men verkligen inte sista gången, gick i Haga där vi även fikade på Husaren, jag hjälpte Kimberly att transportera två tv- apparater samt passade på att ta en långpromenad och en fika eftersom vi inte setts på 2,5 år. Vi var till ett köpcenter och vi hann även med en liten spelkväll med dricka och snacks. Så kort sammanfattat: det var himla trevligt! Och själva roadtrippandet i sig var också väldigt kul och min önskan om att få göra det har slutligen blivit uppfyllt. 

 

Ja, lite kort sammanfattat så där. Ska dra mig upp mot mor nu för att kunna köra hennes bil till verkstaden imorrn. Den krånglar lite grann tydligen. Synd på en så pass ny bil kan jag tycka och den borde inte göra det i min mening. Men bilar gör ju oftast inte som en själv vill utan kör mer på sitt eget race. Ungefär som Herbie! Men det var nog allt för den här gången. Hörs! 

Idag har jag lite att berätta från den gågna tiden. Inte så märkliga saker men tänkte bara berätta lite om den gågna vecka som varit. Vi kan ju börja med alla tågrelaterade händelser bara för skojs skull. Eller vad säger ni? 

 

I lördagsnatt var en vanlig tågarbetsnatt som sig bör när det är jämn helg och jag hade Väsbynatten. Inga märkligheter med det och när jag kom ut till tåget i Tierp noterade jag bland felmeddelandena att en säkring löst ut i en av kjolluckorna och att det hade med HVAC: en att göra vilket är ungefär tågets AC. Dock inte söderut så problemet skulle inte visa sig på en gång och så som tåget stod fanns det ingen möjlighet att nå den säkringen eftersom den luckan låg mot plattformen. Sen hade jag en vag tanke om att det hade med passagerarutrymmet att göra men så var inte fallet. Tåget var varmt och gott så när som på förarhytten som, förvisso inte var iskall, men inte stoltserade med någon värme. I Tierp växlade jag undan för att kvickt bli av med problemet. Åtminstone var det min tanke...Jag hoppade ut, fällde ner kjolluckan försiktigt, återställde säkringen och sen var det kört. Luckan ville inte komma på plats så jag kunde få igen låsen. Det var lögn i helvete! Höll på i en timme med intensivt bankade, gjorde rent i skåran, skrapade på luckan, testade låsen i olika positioner, städarna försökte hjälpa till men inget gick. Jag fick byta fordon och var rejält frusen efter en timme i snörik makadam och dessutom bara utrustad med sommarjacka (dock med tjock undertröja). Sen när jag kom tillbaka till Tierp fick jag och en annan förare med gemensamma krafter och allehanda förslag igen luckan någorlunda efter 20 minuter. Sen felanmälde jag den förbannade jävla luckan och svor över den redan värdelösa konstruktionen. Driftledaren, som är en lokförare som haft liknande erfarenhet av det hela, höll med. 

 

Sen den här veckans kanske obehagligaste händelse! Körde ett tåg som tack vare ett signalfel och tågkö blev en kvart försenat och då hade en resenär på fullaste allvar informerat tågvärden att om han missade sin anslutning så skulle han slå in tågpersonalens skallar. Och med en sån försening i ryggen missade vi den så klart och han såg mordisk ut när han passerade hytten och tågvärdarna vittnade om att han såg galen ut när han gick av. Läskig kille! Försökte lugna han med ett väldigt pedagogiskt utrop om varför vi var sena innan vi ankom i Uppsala och det kanske var den avgörande skillnaden till att han inte verkställde hotet. Vem vet? 

 

Sen har jag för övrigt klarat min uppföljning och kan nu köra i två år framåt utan att behöva bli kollad igen. Hade pinsamt nog slarvat med inrättningen av linjeboken men lovade att göra det vid nästa rast så det gick bra ändå. Körningen klarade jag utan anmärkning åtminstone så det får man väl vara nöjd med. Och dagen innan blev fjärren väldigt imponerad över min exakta angivelse om vart jag kört på ett rådjur. Ibland är man helt enkelt med på noterna. 

 

Kör runt i hemsk bil för tillfället apropå inget. Var på en kontroll av rostskyddet på Hyundaien i tisdags eftersom man kunde göra det lite billigare just nu. Tänkte att det antagligen inte skulle vara något och man har ju ändå rostskyddsgaranti i cirka 9 år från tillverkaren. Fick lära mig att den så kallade "garantien" inte var mycket värd och uppkommer rost av normalt bilanvändande på salta vägar kommer de bara skratta och be en hosta upp en ansenlig mängd slantar för att få rosten lagad. Och rostskyddet från Hyundai bestod mest i en rätt så lätt variant som gör att den klarar båtresan. Jojo, bilen är ju billig så någonstans måste det väl sparas in. Han visade undersidan av dörrarna där robotorna som lackerar dessutom missat med grundfärgen. Men han hade tid över den här veckan och tog in den direkt plus att när vi pratade om lack i allmänhet och att jag tänkte få den rekondad i vår så erbjöd han sig att rekonda hela bilen- insida, utsida samt motortvätt, för 1500 (ordinarie pris 2500) om jag lämnade in den för rostskyddsbehandling på en gång. Taget! Dessutom hade det börjat komma lite rost smygande så det kändes inte som en alldeles dum idé plus att de sätter på en matta under sen som gör att det blir tystare i kupén. Några små repor efter sten på svampen när jag tvättat syntes också på lacken vilket nu blir bortpolerat. Min ögonsten kommer bli så fin! 

 

Men det är alltså därför som jag kör runt i det skräpet jag kör nu...deras lånebil var ju långt i från imponerande. En gammal Mazda Demio vars motor låter lite som en symaskin. Backspeglarnas inställningsomfång var litet och värdelöst, ser i princip ingenting när jag backar, det drar kallt om fötterna, stolsvärmen fungerar riktigt bra en stund sen försvinner den, den hoppar om man har lite för tung växel fast man gasar på bra, känns inte särskilt stabil i höga farter och vid starter måste man gasa väldigt försktigt för att inte sladda in i filen bredvid. Ingen vidare tyngd alltså. Men jag lyckades ta mig fram och tillbaka till Steningehöjden för att hälsa på Sandra och Roger idag åtminstone. Skulle få hämta ett par högtalare som Roger inte har någon nytta av längre så drog ner på tidiga eftermiddagen så det blev lunch, kaffe, sällskapsspel, middag, gömma nyckeln, fika och självfallet en massa skitsnack. En mycket trevlig dag! Imorrn får jag äntligen hämta hem min bil igen och saknaden har vart stor. Inser att jag har en väldigt bra bil nu (den är ju dessutom väldigt påkostad vid det här laget). Så bilresan ner till Göteborg borde den klara bra tycker jag. Jag, Martin, Jenny och hennes kille Bosse ska åka ner och hälsa på vår före detta kollega Rickard som flyttat hem till Göteborg efter visiten hos oss. Ska bli riktigt kul! 

 

Nu har jag bloggat för flera dagar framåt! Hoppas det var kul

 

 

Det har gått ett tag! Sen senast har det vart ett nyår vilket innebär att vi nu är inne på det jämna fina året 2014. Jag firade in det nya året i Skutskär hemma hos Rikard med två av hans vänner och Martin. Det var trevligt och framför allt var maten himla god. En trerätters middag bestående av tomatsoppa med räkor och cremé fraishe till förrätt, ungsgrillat hästkött med potatis och hemmagjord kantarellsås till huvudrätt och så slutsligen glass med smälta bär till huvudrätt. Vi tog det väldigt lugnt och såg på Tv, spelade spel samt drack alkohol och åt chips. Det enda negativa med kvällen var att min vita tjocktröja, som jag har som favorit, fick vinfläckar på sig (dock inte av mig) och att jag hade en fruktansvärd hosta. 

 

Den hostan härrör till en förkylning som envist hängt med sen annandagen men idag har den äntligen börjat ge med sig och jag känner mig i stort sett frisk men fortsätter min envisa kur av halstabletter och C- vitaminer. Fick även hostmedicin och nässpray av mamma som hjälpte mig en stor bit på vägen. Har dessutom hunnit inviga mitt våffeljärn nu och ska snart värma lite av gårdagens rester efter denna ack så långa dag på ackis. 

 

Hade tänkt att i vanlig ordning fara in med tåget och gå en promenad upp dit. Så som jag gör nio gånger av tio. Men just idag kom Emil upp och frågade om vi inte skulle tvätta bilarna eftersom det är lite roligare att ha sällskap när man gör det. Funderade lite och kom fram till att om jag tvättar av värsta skiten (utanpå ska tilläggas, insidan var körd redan från start) så hinner jag få rent bilen men blir tvingad att ta den till ackis. Äsch, det får gå! Så ut och tvätta av det värsta, sen snabbt iväg och så hade jag faktiskt tur att få en parkering utanför ingång 79. Perfekt! Men jag läste alldeles för slarvigt på automaten och trodde mig få stå där i två timmar på två kronor. Det får man ska tilläggas, men bara efter 18 och alltså inte före 13...Och hade jag tittat på parkeringskvittot hade jag sett det klart och tydligt men idag var ingen sådan dag förstår ni. Sen tog sjukvården i från tårna så att träffa två personer tog mig ungefär 2 timmar och 20 minuter. Sprang ut efter knappt två timmar för att mata automaten lite till och insåg då mitt misstag både vid automaten när jag fick punga ut lite mer än två kronor för att stå över en timme till och sen hade jag tyvärr hunnit få böter också. Tacksamt nog inte på ett så fasligt högt belopp men roligt är det ju inte.

 

Och allt det här för att jag bestämde mig för att tvätta bilen och slarvläste när jag var framme men å andra sidan är jag inte mer än mänsklig jag heller.Så jag lär göra fler fel under min livstid men nästa gång blir det garanterat tåget!