Hej igen
Efter en välbehövlig paus från allt bloggande tänkte jag börja igen. UNT bloggen var en helt ny stil av bloggande från min sida som jag nog tänker fortsätta med lite smått, inte just i det här inlägget men...
Dagarna har fortsatt i maklig takt och större delen av den här veckan har spenderats hos farmor och farfar heller med farmor och farfar. Måndagen var hela familjen+farfar till Furuvik. Kom fram till att det var nog 6 långa år sen sist så man kände ju knappt igen stället. Hade ingen aning om att entrén var så sjukt stor. Såg runt på allt med större delen av tiden spenderades på tivolit. Jag har aldrig åkt så mycket av allt som gick att åka då, prövade allt, även sånt jag aldrig vågat mig på förr. Är fett taggad på Gröna Lund nån gång nu, nån som är på? Eftersom farfar inte fick plats i våran bil åkte vi i 2 bilar så jag tog tillfället i akt och övningskörde med farfar. En sprillans bil är ju alltid en sprillans bil. Det blev allt från småväg till motorväg(premiär)
TIsdag njöt man hemma i värmen och onsdag och torsdag var det bad, sola och spela hos farmor och farfar. Pappa brände sig sönder totalt så nu är han lika röd som gamla Sovjet. Mathias fyllde även år i torsdag så vi var dit en stund och hälsade på. 18 långa år har han levt nu. Fredag städades det.
Igår firade vi min kusin som blev nitton, en dag i efterskott och mammas sida firade mig 10 dagar i förskott. Det blidde 700 kronor, 200 kronor på Jack & Jones och filmen "Ciao Bella". Moustafa och jag påminner om varandra, inte namnet, inte hudfärgen, inte hårfärgen, inte stilen men båda har/hade vart singel hela livet och längtade efter att träffa den rätte.
Idag var det stor släktträff på pappas sida. Gammelfarmor och gammelfarfar firade 45- årig bröllopsdag så det var barn med respektive, barnbarn med respektive och barnbarnsbarn, vi hade iallafall inga respektive att visa upp...än. Eller jag är ju äldst så det ligger väl på mig. Både kul och läskigt med såna stora träffar. Det kan komma fram nån och krama om en och säga "Hej Simon". Man svarar förstås och sen står man och funderar på vem tusan det där var. Sen tröttnar man och frågar vem som helst man känner igen vem det var och suckar och säger "Såklart" när man får höra vem det var.
Dagarna har fortsatt i maklig takt och större delen av den här veckan har spenderats hos farmor och farfar heller med farmor och farfar. Måndagen var hela familjen+farfar till Furuvik. Kom fram till att det var nog 6 långa år sen sist så man kände ju knappt igen stället. Hade ingen aning om att entrén var så sjukt stor. Såg runt på allt med större delen av tiden spenderades på tivolit. Jag har aldrig åkt så mycket av allt som gick att åka då, prövade allt, även sånt jag aldrig vågat mig på förr. Är fett taggad på Gröna Lund nån gång nu, nån som är på? Eftersom farfar inte fick plats i våran bil åkte vi i 2 bilar så jag tog tillfället i akt och övningskörde med farfar. En sprillans bil är ju alltid en sprillans bil. Det blev allt från småväg till motorväg(premiär)
TIsdag njöt man hemma i värmen och onsdag och torsdag var det bad, sola och spela hos farmor och farfar. Pappa brände sig sönder totalt så nu är han lika röd som gamla Sovjet. Mathias fyllde även år i torsdag så vi var dit en stund och hälsade på. 18 långa år har han levt nu. Fredag städades det.
Igår firade vi min kusin som blev nitton, en dag i efterskott och mammas sida firade mig 10 dagar i förskott. Det blidde 700 kronor, 200 kronor på Jack & Jones och filmen "Ciao Bella". Moustafa och jag påminner om varandra, inte namnet, inte hudfärgen, inte hårfärgen, inte stilen men båda har/hade vart singel hela livet och längtade efter att träffa den rätte.
Idag var det stor släktträff på pappas sida. Gammelfarmor och gammelfarfar firade 45- årig bröllopsdag så det var barn med respektive, barnbarn med respektive och barnbarnsbarn, vi hade iallafall inga respektive att visa upp...än. Eller jag är ju äldst så det ligger väl på mig. Både kul och läskigt med såna stora träffar. Det kan komma fram nån och krama om en och säga "Hej Simon". Man svarar förstås och sen står man och funderar på vem tusan det där var. Sen tröttnar man och frågar vem som helst man känner igen vem det var och suckar och säger "Såklart" när man får höra vem det var.
Kommentarer
Trackback
