Uggla forever <3 <3 <3 <3 <3

Då har sommarens största höjdpunkt passerat men absolut inte glömts bort. Vilken konsert, vilket drag, det är helt otroligt vilka Uggla- fans det finns i Uppsala. När Amanda Jenssen spelade, hon var hans mycket trevliga förband, var det kolugnt framför scen. Pappa och jag stod relativt långt fram men hennes låtar följdes inte av stora applåder, ingen allsång med i låtarna och det där härliga konsertdraget infann sig inte riktigt. Amanda Jenssen jobbade starkt på scen och hon är faktiskt bra, jag hade absolut inte förväntat mig att hon skulle vara så bra. Synd att hon inte fick nåt bra publikstöd. Fast den skönaste artisten på scenen var ändå hennes gitarrist, vilken kille. Klädd i ridstövlar, nedstoppade mörka jeans, vit skjorta, svart slips och ett pistolhölster hade han också. Jag gillade han ända från det att han gjorde entré lite nonchalant med en cigarett i mun. Under extranumret spelade han t o m med cigaretten i mun, tog ut den och spelade med den i handen. Då kan man lira säger jag bara och istället för en vattenflaska på scen stod det en flaska Mariestads öl bakom honom. Skön kille säger jag bara.

Sen var det långa 50 minuter efter Jenssen till att Uggla dök fram med sitt nya band, vilka killar och vilken artist han är. Inte en död minut, sång nästan konstant och därimellan skämtade han, killen har skön humor. Och när han dök upp var det som nån öppnade en massa burar med vilt folk som rusade fram till scen. Trodde jag skulle bli nertrampad. Då hade jag och pappa förlyttat oss så vi stod drygt 5-6 meter från scen. Såg alla i bandet hur bra som helst, det var underbart. Folk gapade sig hesa med i låtarna, hoppade och viftade med armarna som tokar och applåderna måste ha ekat upp till stan. Så ska det va när man är på konsert. Dessutom följde en obligatorisk t- shirt med hela bandet med mig hem för det extrema priset 220 kronor. Detta måste jag göra om snart igen. 23: e oktober spelar Hellström i Musikens hus, nån som vill hänga med?

Rolig fakta 1: När jag var inne i Fyrishovs entré för att besöka bekvämlighetsinrättningen innan konserten skulle starta så tror jag att basisten Olle, från Ugglas band, gick bara decimetrarna förbi mig och ner mot omklädningsrummena. Fett coolt att ha stått så nära en kändis säger jag bara.

Roliga fakta 2: Hade inga schyssta byxor att åka med till konserten så pappa sa åt mig att ta mina träningsbyxor vilket jag protesterade vilt mot. Det blev träningsbyxor sen iallafall, vad gör man när inget annat finns till hands? Gissa om jag blev full i skratt när Uggla äntrar scenen iförd röda Adidas träningsbyxor. Det lär ju vara ok att gå på konsert i träningsbyxor om artisten själv gör det. Eller så hade Uggla inga andra byxor till hands han med, vem vet?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0