simpan1

Det är oerhört tungt att gå från ett relativt simpelt nybörjar program till ett mer avancerat program på gym har jag erfarit idag. I det simpla programmet kunde man flyta runt och träna alla delar av kroppen så man hann vila upp sig lite mellan benen och armarna. Nu skulle man enbart plåga bröst och triceps, 3 maskiner vardera för varje muskel. Mina armar har protersterat större delen av kvällen. En sån liten uppgift som att skjuta iväg mig i kontorsstolen från skrivbordet får armarna att skrika, böna och be om att lämna dem ifred. Gränsfall om jag ens kommer orka föra mina armar upp till kortläsaren på bussen, kanske kan vara hemma imorgon. Eller så får någon hjälpa mig att lyfta upp min stackars plågade arm.

Om ett par veckor då kommer mina armar så klart att palla för mycket mer och då kan jag hjälpa nybörjare, som jag själv var, att få upp busskortet till läsaren. Imorgon ska jag lära känna ettorna på skolan i en sånt där galet skön fototävling men om det kommer bli lika kul som sist. Det är tveksamt, det krävs mycket för att bräcka den dagen. Jag minns väl själv hur lilla jag som blyg etta var första gången jag had to face tvåor och treor i en samarbetsdag. Men ett och annat ord ska vi väl kunna tvinga ur dom.