simpan1

Ibland har Lennakatten en förmåga att överraska. Den dag man tror ska ha minst folk och därför vara minst trevlig var nog en av de trevligaste iår. Min elev var ytterst trevlig likaså hans pappa som även han jobbade på tåget. Vädret var ett av de bästa vädrena på längre, lite svalt men en starkt lysande sol bidrog till att jag var på ett lika strålande humör. Bara en sån sak gör vardagen lättare, därför förespråkar jag ständig vår. Men dagens trevlighet var att jag äntligen fick ett ansikte till myten, min fafars brors frus bror, som är medlem i föreningen. Efter fem sekunders missförstånd visste vi vilka vi var men den största tillgången var ändå att han hade en söt 19- årig dotter. Trevliga människor båda två och på sätt och vis måste vi ju ändå vara släkt men det är på gränsen. Vi har inte enda gemensam gen men på nåt litet litet litet litet litet sätt hör vi ihop. Ett litet osynligt band. Så sammanfattat kunde inte sista dagen på "katten" blivit mycket bättre. P.S En annan sak som bidrog var att jag åt oxfilé till lunch, sug på den ni!!