Deep Blue

I fredags föll mitt annars så glada humör långt nedanför skosulorna utan att jag egentligen kunde sätta fingret på vad det var. Det började efter matten när vi slutade, då man egentligen ska rusa ut genom skolportarna och slänga upp väskan i luften och med ett rungande skratt skutta till bussen. Men jag gick i ett nedtonat tempo ut och satte mig längst bak i bussen och drog upp kragen över halva ansiktet. Jag kände mig förvisso sjuk så men det mesta berodde nog på mitt dystra humör. Sen nere på stan så såg jag några "nysvenskar" som gick in genom bakdörrarna på bussen vilket resulterade i att jag fick stå så inte nog med att jag redan kände mig nere, nu blev jag arg också. Vilken härlig fredag!

Mitt humör blev iallfall bättre sen och jag var och tränade med Emil och Emil, eller Smurf som han också kallas. Vet inte varför men jag har en teori om att han säkert blir blå om man stryper honom. Men efter gymandet när jag väl kom hem så var det som att någon slog om en strömbrytare i mitt huvud och humöret slängde sig utför ett brant stup. Oerhört depp var jag men nu berodde det till största delen för att jag kände att jag har en enorm oförmåga. Ute med hunden i kvällsmörkret slipade jag på orden om min oförmåga att inte kunna stöta på den tjej jag är så upp över öronen....ja ni vet vad man är. Ärligt talat så kände jag mig som en stor oförmåga som aldrig lyckas, en skam över det manliga släktet och en patetisk överanalyserare. Det var vad jag kom fram till om mig själv. Men det mest patetiska är att jag gnäller över det i min blogg! Som om att det skulle hjälpa! 

(Förrutom fredagen har helgen vart helt suveränt spenderad med roliga vänner, roliga TV- serier och bra träningspass. Om man bortser från att jag i fredagsnatt drömde att jag blev ihop med tjejen jag gillar typ fyra gånger. Vet ni hur besviken jag var när vaknade?)

Kör du ofta hit?

Blev ett litet uppehåll här men jag har inte spenderat så mycket tid med internet på sistone och när jag har gjort det så har jag inte vart sugen på att blogga. Tjafsade med min Ipod i flera dagar innan jag fick det att ordna sig så nu kanske jag kan koncentrera mina krafter mer på att blogga. En god nyhet är att jag börjat få tillbaka min aptit igen och klarar av att äta utan att känna spykänslor, vet ni hur underbart det är på en skala? Jag har inte känt mig så glad sen jag började övningsköra( ok, kanske inte riktigt men nästan).

Jag håller mitt nyårslöfte riktigt bra dessutom och tränar 3-4 gånger i veckan utan problem. Annars då? Jodå, den här veckan har vart riktigt bra så här långt med en skön föreläsning i tisdags, rolig gympalektion igår och en suveränt rolig dramalektion. Där fick jag reda på att jag ska va med i en teateruppsättning på Regina Teatern där treorna ska ha sitt stora projekt. Eller ja, inte bara jag utan alla killar i min dramagrupp och vi ska spela en brandmanskör. Det låter ju sjukt kul men lite bögvibbar får man ju. Speciellt med tanke på att vi ska ha brandmänsbyxor med hänglsen och bar överkropp. Som sagt, låter kul som fan men bögigt. 

I tisdags(apropå ingenting) så var det en enormt söt tjej som körde bussen ner på stan. Hon var "brand new" för hon hade en övervakare som skulle se att hon fixade att köra, ta emot kunder etc och sen ge sitt expertutlåtande om hon var redo, en så kallad "Kassakörning". Hon skötte sig bra tyckte jag och sen var hon ju som sagt enormt söt, kanske mellan 21-25 år. Fast jag är ju inte så vaken så det var inte förrän jag gick av som jag insåg hur söt hon var. Dessutom kom jag på en passande raggningsreplik(som jag förövrigt inte tänker använda): "Kör du ofta hit?"  

When I kissed the teacher...

Hahaha, där lurade jag er allt! Jag har då verkligen inte kysst någon lärare och kommer med största sannolikhet inte att göra det heller. Det fanns en tid då det fanns lärare som jag hade velat kyssa, visst jag skulle vilja kyssa de personerna än idag men nu är dem ju inte mina lärare längre. Jag tyckte bara att den här titeln nog skulle få er att fundera, sätta griller i era huvuden och tänka: "Wow, vad har Simon gjort nu" och jag misstänker att jag för en stund fick er. Sanningen att säga är att jag fick idén till inlägget när jag lyssnade på ABBA- låten "When I kissed the teacher". Långsökt som fan men har man en idé som klickar ska man löpa den linan ut.

Idag började skolan igen med allt vad det innebär, nya busslinjer, tidiga morgnar, sjuka(sjuka som i förkylda, influensa etc.) lärare och lektioner. Dagen var väl helt ok, på tok för mycket hål och inte de roligaste lektionerna så dagen skulle kunna beskrivas som en aning medioker. Att min mage är som den är gjorde inte heller dagen bättre, jag höll på att spy efter lunchen vilket jag gör onaturligt ofta nuförtiden. Kanske borde söka läkare för det, fast idag kan det ju berott på att jag tryckte i mig de sista små tuggorna trots att jag kände att det tog tvärstopp ett par slevar innan dem. Skitsamma, kaktusmötet var trevligt och jag har fått ett jobb som ska göras. Läs mer om det i Kaktus snart framöver.

2009

Kände mig på skaparhumör vilket kan resultera i ett inlägg så här på måndagskvällen. Nyårsafton var faktiskt grymt trevlig iår och faktiskt bra mycket bättre än förra året då jag bara gick omkring med Dennis i natten utan något större mål. Kvällen började hemma hos Emils föräldrar där min familj skulle spendera natten och där spelade jag och Emil pingis på ett alldeles för litet bord. Sen avnjöt vi en god middag innan vi gick hem till Emil för att köra Singstar och Buzz Quiz i väntan på tolvslaget.

Vi körde på rätt mycket och med två cider i kroppen blir allt lättare och sen blev det bara mer och mer av den sorten. Jägermeister, nån mintblandning som var 55 procentig, på tok för starkt och med all den drickan i kroppen kunde jag obekymmrat prata med alla andra människor som dök upp hemma hos Emil, det jobbiga var att försöka sluta prata. Sen slog klockan tolv och de flesta drog ut för att se på fyrverkerierna. Då märkte jag att jag sett för mycket Arkiv X och Alien på sistone för det var några extremt konstiga ljusfenomen som skrämde skiten ur mig och jag blev minst lika paraniod som Mulder i Arkiv X. Än idag är jag inte säker på om det var nödraketer som man har på båtar eller en invasion av ufos. Jag tror mer på de tidigare faktiskt.

Efter nyår har jag hunnit med film- / Singstarkväll med Kimberly, Linnéa och Rebecka vilket var enormt trevligt trots att jag inte lyckades bygga upp nån aptit för korven och chipsen. Det var vilket som väldigt kul och resten av lovet har jag mest tagit det lugnt och tänkt på hur skönt det är att slippa spela Storvretacupen. Fast ändå så finns det en liten del av mig som så gärna vill köra en hård match mot ett finskt lag och slå skiten ur dem. Men men, nu ska jag göra något helt annat.

RSS 2.0