LABC

Jag vet inte hur många gånger på hur många år som jag har lärt mig hjärt- och lungräddning men nu var det så dags igen att pussas med de härligt androgyna dockorna som kallas för Anne. LABC som det så fint heter innehåller några basic grunder i livräddning och hur man ska agera när man hittar en människa som inte andas, blöder eller är i chocktillstånd. Läraren var mycket bra och pedagogisk så den här gången kanske jag faktiskt kommer att komma ihåg i lite längre än...tja, den lilla obefintliga tid jag brukar komma ihåg antalet inblåsningar samt kompressioner. Vi fick även prova på att släcka en dock med brandfilt. Jag var så duktig att jag lyckades få dockan att ta lite mer eld innan jag släckte den. Coolt va? (TIPS: inga snabba rörelser med filten som ger elden mer syre). Men det var faktiskt lärorikt och jag vill tro att jag lärde mig en hel del. Men undvik gärna att halvdö runt mig ändå. Vi behöver ju inte overdo it!

I tisdags lyckades större delen av klassen överraska Oscar rejält också när vi dök upp ca 12 pers utanför hans dörr i Örebro med familjepizzor och alkohol. Så det blev en trevlig kväll med pizza och alkohol, skitsnack och musik. En mycket trevlig tillställning som vi garanterat borde ta tillfället i akt att göra fler gånger. Vem vet hos vem det blir nästa gång. Och Carl som bor så långt bort som i Herrljunga fick ta den överblivna sängen i det överblivna rummet hemma hos mig. Idag slutade jag tidigt efter det första JTF provet som gick alldeles förträffligt bra. Fanns ingen orsak att vara nervös där inte, pennan flöt på ännu en gång. Ett fel är redan konstaterat men förhoppningsvis är det bara ett. 

Såg dessutom något mycket trevlig idag på skolans parkering. En gammal hederlig Saab 95 som dessutom verkar ägas av en skön skåning från andra klassen. Funderar allvarligt på att bli vän med honom. Då får jag en vän med en riktigt cool bil (som man kanske kan tigga sig till att få åka i eller rentav köra!) Nej, måste gå ut med hunden här snart (japp, är hemma igen. valborg firas med fördel på hemmaplan.) För min egen del blir det grillning och fest hos Emil. Awesome! 

Glad annandag påsk!

Hej på er allihopa och jag hoppas att ni haft en lika agnenäm påsk som jag haft. Trots mitt tillstånd med två utdragna visdomständer och nyinsatt tandställning så har min påsk vart riktigt bra. Alla dagar har spenderats på ett trevligt sätt dr bland annat faster har besökts i Märsta, kusin har besökts i Salem, bilar har tvättas, nyinköpta boxen med Criminal Minds har tittats på och godis har självklart ätits. Trots en trevande start med järnskrottet ala Jaws i James Bond filmerna så har jag lärt mig att både tugga och svälja med fanskapet. Nu är det mera som en irriterande vän. En sådan som man umgås med mest för att man måste mer än för vänskapens skull. Det skaver och nöter lite men det funkar. Och ibland lossnar ju någon trevlig matrest som man kan tugga på. Mmmm...

Nu är det sen måndagskväll och jag tänkte nog ta och läsa igenom lite signaler och annat smått och gott inför provet på torsdag. Jag har vart slarvig och inte plugga under min ledighet men man måste ju få vara ledig emellanåt också. Eller hur? Jag känner väl att jag har ganska så bra koll ändå och anstränger jag mig lite så ska det nog gå bra. Nog blir det godkänt alltid, mindre ska man inte räkna med. Så jag går nog och börjar nu så kan ni andra titta vidare på er film eller sova eller vad ni nu gör efter att ni läst min blogg. Duschar kanske?

Lycka är sol

Idag var en sån där dag som det inte går att bli ledsen på. Det finns lixom inte ens en mikroskopisk chans att den skulle kunna förstöras och det beror på en mycket enkel sak. Idag kan närmast beskrivas som en härlig försommardag med över 20 grader i solen. Sådana dagar finner mina endorfiner ingen hejd på sin tillförsel och jag blir lika lysande som solen själv. Jag är helt enkelt en sucker för sol och efter en lång och deprimerande vinter är det precis vad jag behöver. Ja, nu har jag väl inte vart direkt tokdeprimerad på något vis men jag tycker rent generellt att vintern är en mycket mer deprimerande årstid. Jag är inget fan av mörker, förrutom när jag ska sova då, 14 timmar om dygnet helt enkelt. Det man däremot kan uppskatta med årets vinter är att det faktiskt var vinter med riklig snö. Å andra sidan är det jättekul i en månad och sen är man trött på den och kylan tröttnade jag på redan innan den kom. Sol och värme är mer min melodi.

Imorgon ska det grillas med YH14 innan bilen ska ta mig hem för tandreglering. På onsdag blir det med andra ord räls, men inga tåg. Men grillningen ses det fram emot vill jag lova. Just aktiviteter i sällskap med andra är nog den bästa sortens aktiviteter. Sen ska det dras ut tänder på torsdag men jag hoppas att jag kan äta påskgodis iallfall. Annars skulle jag lika gärna kunna stanna i isoleringen i Hallsberg...

Ut i verkligheten

Jag har vart ute i den bistra, kalla och skitiga verkligheten och tittat på hur saker sett ut som vi pratat om i klassrummet. Spenderade en hel förmiddag ute med min grupp i ett trevligt solsken. Inte mycket hänförande saker sågs ska väl erkännas men det är alltid matnyttigt att få se hur det kommer att se ut. Dessutom var alla lokförare trevliga och vinkade till den lilla dagisgruppen i sina söta små reflexvästar. Nej, just det YH16 heter vi ju. En av det mer udda sakerna som sågs var hur man tar hand om ett nödproblem: man hoppar ur sitt tåg vid en stoppsignal och lättar på trycket där. En sak mindre att oroa sig för.

Men nu vill jag också be om ursäkt för att jag inte uppdaterat på närmare 11 dagar! Vet inte vad det tog åt mig. Jag tänkte hela tiden "jag gör det imorgon" och så gick dagarna och nu när jag ändå inte hade något bättre för mig denna vackra söndagseftermiddag i Hallsberg tänkte jag "varför inte?". Till stor del beror det också på att jag egentligen borde ut och springa men inte riktigt vill. Varför? För jag har blivit så dålig på det...Förut kunde jag kubba 7 km på 30 minuter med bara svettningar som följd. Det var inget som märktes av rent fysikt på kondisen egentligen men i förrgår kände jag mig som en 70-årig gubbe med svag pump. Jag flåsade på som satan. Kanske sprang i högst en kvart i ena riktningen, satt en stund, gick tillbaka och sprang de sista 5-7 minuterna. Det kändes inte bra varken fysiskt eller psykiskt. Kollade på kartan idag och insåg att jag nog sprang ganska långt för att vara första gången på länge till min förtröstan.

Helgen har spenderats i Hallsberg och jag har haft det überskönt! I torsdags var jag hemma hos Jimmy hela eftermiddagen och kvällen och de resterande dagarna har jag bara latat mig. Förrutom den lilla springsessionen då. Kollat på Mad Men, ätit godis och jordnötsringar, tittat på tv, löst korsord och faktiskt vart duktig nog att plugga. Så ställer man inte för höga krav kan en helg i Hallsberg vara ytterst tillfredsställande. Tyst och lugnt och man får självvakna i lugn och ro. LIVING THE LIFE! Nej, jag ska nog gå ut och flåsa ihjäl mig lite igen. Vem har hört talas om en lokförare med dålig kondis lixom?  


Full pott!

Ifall att något skulle ha missat det så fick jag, helt otroligt nog, alla rätt på provet vi hade. Så jag är sjujäkel på säkerhet jag. Ska ni någonsin korsa en järnväg så vet ni vem ni ska ringa för här ser ni en kille med som har koll med stort K. Nej, men skämt åsido så var det en riktigt skön bekräftelse på att jag faktiskt lärt mig det vi pratat om vilket i sin tur gör att det känns som jag valt rätt.

Helgen var bra. Orkar inte riktigt gå in på närmare detaljer men jag kan säga att så tät dimma har jag aldrig kört i förut. Jag märkte att jag började luta mig framåt för att se lite, lite längre bort. Det hjälpte föga men det kändes fint. Och den här veckan har jag hunnit åkt Hallsberg tur och retur redan och det är bara onsdag. Det ni! Skulle till tandregleringen idag vid ett så pass dumt klockslag som 13.00. Det innebär att jag missar hela dagen i skolan vilket är väldigt surt. Intalade mig själv, för att känna mig bättre, att Rolf kanske skulle köra på lika mycket repetion som han gjorde igår för då missar jag inget nytt iallfall. Det är ju positivt. Men tandregleringen ville inte riktigt kännas vid mig eftersom de hade bokat om tiden till fredag. Jag trodde att jag skulle dit båda dagarna...
Men jag fick göra fredagens obehag idag istället som tur var och så blev jag helt ledig på fredag istället. Idag tryckte dem upp någon form av snoddar längs bak i överkäken. Det känns sådär- det känns bättre utan om man säger så.

Det är alltid spännande att ge sig ut på vägarna btw. Igår när åkte hem var det tre lastbilar i rad med bred last som jag fick anstränga mig för att ta mig om. Kom ikapp dem i Västerås och där kändes det lite tajt att ta sig om eftersom vägen inte går helt rakt igenom staden heller. Men sen så såg jag att en bil som är större än min tog sig igenom och då tänkte jag "Here I come" och just då blev det 1+2 sträcka... Med andra ord hann jag om en lastbil och sen fick jag ligga bakom en tills det blev tvåfiligt igen. Och det är ju så brett att köra om lastbilar på såna vägar..öh, nej. Bred last till höger, stålvajerräcke till vänster och regn. Härligt, härligt och farligt så inåt helvete. Jag kom om till slut men det var nästan med stängda ögon och krampaktigt tag om ratten. Måste man transportera hus? Kan inte hus byggas på plast och sen stå där för evigt typ? Jaja, jag hoppas det blir lugnare att köra hem imorgon. Det gick smidigt ner till my second home on earth- Hallsberg iallfall. Sen nästa helg blir hela veckan i Hallsberg. Det kostar ju trots allt på att åka fram och tillbaka. Återstår bara att se hur jag ska spendera en hel helg här nere. To be continued

RSS 2.0