Ny rumskompis

Ursäkta glappet sen mitt senaste inlägg om dagens minst sagt besvärliga trafikmiljö. Tyvärr har jag inte fått möjligheten att se saken med nya ögon heller. Vad har hänt sen dess? Inte överväldigande mycket mer än skola och lugna helger. Dock inte helt sant bör tilläggas! (svagt minne)

 

Det har nu trampats dressin och som vi trampade och oj vad blöta vi blev. Det var någorlunda väder både dit (som förövrigt fick bli med morfars bil då min behagade tjura) och under trampturen ut dit vi skulle. Själva trampandet kan väl klassas som ett rullande festtåg med nördiga termer i bagaget. Själv fick jag börja med att trampa Calle och Jesper helt själv men då benstyrkan inte är vad den alltid varit fick Jesper vara så god att hjälpa till. Den som övervägande delen satt och slöade var Calle. Men vi hade en trevlig stund vid grillplatsen där solen till och med behagade att titta fram och lysa på våra bleka hudar. Däremot bestämde den sig för att enbart göra ett snabbt besök och vägen hem blev en blöt tillställning. Det var dock en rolig hemresa där vi kopplade ihop tre dressiner (vilken man självfallet inte fick) och trampade på som bara den. Det rullade på som attan- jag gissar på 30 km/h som värst! Min gång efter det kan i det närmaste karaktäreiseras som John Wayne aka bajsat på sig gång. Dyngsura jeans var ordet!

 

Hemresan blev onödigt lång då vi körde fel och högtalarna i morfars bil har nog aldrig i sitt fullvuxna liv på 18 år jobbat så mycket. Tror radion i sig fick en smärre chock också då den förmodligen är minst lika gammal. Sen hann vi inte mer än komma av Hallsbergsavfarten förrän Calles öltryckande blåsa tyckte behovet var för stort så en ficka för att avhjälpa problemet blev prioriterat. Kvällen fortsatte med förfest, dock ingen efterfest, hos mig innan vi drog oss mot Örebro. Där en förövrigt nitisk polismakt tvingade mig att hälla ut den minimala drickan jag hade kvar i flaskan eftersom man ju inte får dricka offentligt. Detta kom dock som en överraskning för mig då jag trodde lagen enbart gällde minderåriga. Men man lär så länge man lever!

 

Jag har också hunnit införskaffa mig en till rumskompis vid namn Kristoffer. Han kan väl i det närmaste beskrivas som en chill norrlänning som bestämt sig för att plugga till biogastekniker. Han är jättetrevlig och har dessutom släpat med sig en PS3 med tillhörande platt-tv och det ger ju flera pluspoäng i min bok. Har nu också fått reda på det första spännande passet på Green Cargo och kände direkt att "oj, detta blir jobbigt". 10 timmars nattpass redan första dagen! Kände hur den där tröttheten som brukar infinna sig vid 3-snåret slog till direkt. Sova på natten är ju fruktansvärt trevligt. Det lär man sig efter att ha jobbat natt ett tag.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0