5 månader kvar
Idag är det exakt 5 månader kvar tills lokförarutbildningen är slut och jag blir examinerad till förare. Det känns...bra faktiskt, det känns väldigt bra. Och bättre kommer det kännas om jag får jobbet som jag sökt så jag vet att framtiden inte är fullt så oviss. Samtidigt är det blandade känslor som vid alla avsked. Man har under en relativt kort tid, speciellt nu eftersom utbildningen bara är 60 veckor, lärt känna och tycka om ett gäng människor som man nu ska splittras från. Jag är en väldigt känslosam människa och tycker det är lika trist varje gång sen ungefär jag var kanske 12 år. En del av dessa människor kanske man inte ens träffar igen och det är såna tankar som kan få en lite nedstämd.
Dock är ju även fördelarna många. Arbetslivet börjar, lönen trillar in i slutet av varje månad och är garanterat högre än studiemedlet på 8000 kronor. Här pratar vi mer än en mångdubbling, även efter skatt. Efter två år kommer grundlönen ligga på stadiga 34 000 kronor i månaden förutsatt att jag är kvar vid Stockholmståg då. Jag har dock inga planer på att lämna lokföraryrket inom en snar framtid. Här kommer jag bli kvar lääääänge har jag en känsla av. Den enda nackdelen med Stockholmståg egentligen är väl att man blir bunden till att bara köra i Stockholm med mycket kort omnejd istället för att komma ut och se Sverige. Men som sagt, yrkeslivet har knappt startat. Uppdateringar kommer.
