simpan1

Ja, den här veckan har den mesta av tiden av lektionerna spenderats med att prata om loket T44 som är ett dieselelektriskt lok byggt någon gång i slutet av 60- talet. Till utseende kan det i närmast liknas vid en krokodil med en lång käft. Det är med andra ord ett lite häftigt lok om man vill uttrycka det så. Dock har ämnet i sig vart väldigt intressant och jag känner att jag har lärt mig väldigt mycket, och inte bara om loket, utan om motorer överlag. Det här ämnet är i allra högsta grad vår lärare Bengts största styrka där hans kunskaper går ner i detaljnivå.

Vad innebär dieselelektriskt lok då? Jo, T44 har en tvåtakts tolvcylindrig dieselmotor tillverkad av General Motors som driver en generator som genererar ström till 4 traktionsmotorer (elmotorer) som driver loket framåt. Enkelt förklarat fungerar motorn som en kontaktledning istället. Så det är inte dieselmotorn i sig som driver fordonet utan det är snarare en indirekt orsak till den egentliga drivenheten. Men motorn är väldigt viktig och vi har fått lära oss ett otal delar och manicker i den. Vi gick även ut en stund och inspekterade en T44 i det vackra vårvädret som invarderas oss i veckan. Det var inte allt för dumt kan jag tillägga.

Apropå järnväg så begriper jag inte folks klag på SJ (oftast har folk inte ens åkt med SJ) för idag så gled jag iväg med ett tjusigt litet tåg på ett lok och tre vagnar från Hallsberg som höll tidtabellen galant hela vägen till Stockholm där det dessutom var tidigt med ett flertal minuter. Föraren imponerade stort dessutom med klockrent mjuka inbromsningar. Den tidiga ankomsten gjorde att jag hann med ett halvtimme tidigare tåg där även den föraren imponerade stort med sina mastiga två lok och 8 vagnar med sköna inbromsningar. Jag hann med en buss och hade helt plötsligt tjänat en timme i ankomstid. Skulle SJ vara dåligt? Jag tycker faktiskt inte det.