simpan1

Jag har en längre tid vart sugen på att köpa en ny TV och hade väl mer eller mindre bestämt mig för att göra det under den här månaden. Lite större, lite bättre men inget märkvärdigt egentligen. Tänkte vänta tills Pragresan var överstökad men så visade Emil ett bra erbjudande från Elgiganten idag. En Sony 46 tum, LED, full HD, från iår, prissänkt 1000 kronor och gick i nuläget på 5 900. Inga större kostnader med tanke på vad man fick och i synnerhet inte när den från Sony själva släpptes lös på 11 000. Ett mindre fynd. Så efter lite velande bestämde jag mig för att åka och köpa den och TV: n är mycket trevlig. Mycket god bildkvalité så jag är nöjd men...

 

Det går inte att skylla på annat än ren och skär klantighet, lite trötthet och tankarna på annat håll. Parkerade som vanligt utanför Elgiganten i en ruta som var tom runt omkring. Emil föreslog att jag skulle rulla fram så jag skulle slippa backa ut och det är ju ingen dum idé trots att jag då blev omgärdad av två bilar. Ingen big deal alls. Min "Check Engine"- lampa hade börjat lysa så jag bestämde mig för att hälla i lite injection clean som jag hade liggandes i bakluckan och när jag ändå var i det hörnet tänkte jag att jag skulle fälla baksätet. För det fanns ingen chans att någon TV skulle rymmas annars hur mycket man än vill. Och det var då jag inte tänkte mig för riktigt full ut. 

 

Jag böjde mig in genom bakdörren, lossade spärrarna och fick jucka lite för att få ner sätet. Men jag putade till dörren med ben och rumpa när jag gjorde detta och märkte inte att dörren då gick emot bilen som stod parkerad (stod inte rakt i rutan precis) bredvid. Den flög förvisso inte upp så det hördes inte heller, men precis när jag fått ner sätet kände jag att bildörren pressades mot något. Så jag kikade och såg att det blivit en liten vit prick på förardörren och möjligen buktade den in en knapp, om ens det, millimeter. Men den var där likväl och just då kom en gubbe som blev allt annat än glad. Jag gnuggade lite på den och visst lossnade det lite och hade säkert så fortsatt om jag försökt mer, med en trasa eller liknande, men det var enligt herren lönlöst och dörren skulle nog behöva en hellack. Jag bad om ursäkt och sa att vi fick skriva helt enkelt. Så jag får väl så vackert betala självrisken för en liten, liten prick som jag inte ens själv skulle tjafsat om men rätt ska ju vara rätt så det ordar jag inget om men tycker väl att reaktionen var lite överdriven. Även om han var trevlig efter en stund när den värsta, vad jag antar, chocken lagt sig och även han insåg att jag inte menat något illa med vad som hänt. Så ja, blandade känslor för kvällen helt enkelt. 1700 kronor jag kunde gjort något roligare för och även om det var kul att köpa en TV så naggades det lite av redan nämda händelse.