simpan1

I princip har semestern påbörjats men inte helt och fullt riktigt. Detta är nämligen bara ledig helg och den riktiga semestern börjar på måndag. Dock har jag smygstartat med en dagsutflykt till Eckerö med Emil, Josse och Robert. Vi försökte boka igår via internet men hur vi än gjorde så protesteraded sidan i det tysta. Det stod inte om vi gjorde något fel men ingenting gick igenom och rätt som det var så var tillbaka på ruta ett igen. Suck! Så imorse ringde jag istället och utan något som helst knussel bokade vi för 4 personer på båten. Enda nackdelen? Vi kunde inte få någon bussresa så det blev att köra istället vilket inte gjorde mig så mycket personligen eftersom jag ska agera fyllechaffis om någon timme ändå. Så nykter tillvaro på båten gjorde mig ingenting över huvudtaget och att åka bekvämt från dörr till dörr är inte dumt heller. 

 

Vi skippade buffén (som i ärlighetens namn är rätt dyr) och åt alá carte istället så lotten föll på wookad oxfilé. Har haft större smaksensationer men man fick bra portioner. Ja, vad gör man mer på en båt? Vi satt i baren, körde bilkonsoler, fikade, handlade i taxfréen, satt ute på däck, körde mer bilkonsol och slutligen tränga oss ut bland ett hav av människor. På det stora hela en mycket lyckad tillställning och vi hade alla väldigt trevligt. 

 

Igår gjordes då alltså sista passet inför semestern och istället för att bara sitta reserv som det såg ut i första utkastet blev det växlingsturen. Ställa i ordning fordon inför avgångar (multning exempelvis), växla fram till plattform, hämta fordon vid plattform, åka ut till verkstaden för att tömma toaletter och så vidare. Man får lägga en massa växlar, ringa en massa telefonsamtal och traska en hel del. Ett rätt trevligt avbräck mot att köra tåg faktiskt och igår när det dessutom var en väldigt solig och fin dag är det inte dumt alls. Var lite kul när jag åkte ut till verkstaden för att tömma de första toaletterna. Killen som kom ut för att köra in tåget i hallen kollar på mig och säger "Men, det är ju du som fått ditt ansikte uppklistrad i ett tåg". Ja, det var ju inte mycket mer att göra än att bekräfta trots att jag "gömde" mig bakom mina solglasögon. Numera en levande rikskändis tydligen.