3 mil
Efter att Iron Man 3 äntligen setts med Dennis och vi kommit hem insåg jag att vädret faktiskt var idealiskt för en cykeltur igen. Det var varmt, nästan lite kvavt, lite grått och helt vindstilla. Följde med Dennis en bit på vägen innan jag satte mig på cykeln och drog iväg. Till en början samma sträcka som sist men utan att vända tillbaka på samma ställe som sist. Jag fortsatte mot Björklinge istället, svängde av mot Vattholma och körde genom Vattholma för att slutligen fara Ängebyvägen hem. Hela tiden i ett rätt så vettigt tempo där kilometrarna avverkades, oftast, på bara strax över 2 minuter. 31 kilometer blev det och benen värkte och var stumma som aldrig förr! Det var riktigt skönt! Skulle dock ha klätt mig något varmare för de blev lite kyligt mot slutet av turen men det gick bra ändå. Jag lever ju uppenbarligen.
Emil skrattade väldigt gott när jag for för han tycker att jag ser extremt löjlig ut i mina cykelkläder. Han menade på att i de där kläderna får man inte ligga så det är ju tur att jag inte har de på krogen då...och när jag cyklade tänkte jag på det där och min dåliga humor tog över. Mina cykelkläder är väl helt enkelt en runkdress rätt och slätt. Tack för mig
Kommentarer
Trackback