simpan1

Det börjar närma sig: stunden då kirurgen ska lägga första snittet för att sen dra om mina käkar så jag får ett normal bett. No more underbett that is! I torsdags fick jag besked att det var dags och det fanns en tid inplanerad i december redan men jag valde att skjuta på det till januari eftersom jag inte hade lust att gå miste om julmat och nyår exempelvis. Men det är ändå på gång och kommer ske väldigt snart. Jag är både rädd, nervös och taggad kan jag nog enklast sammanfatta det. Det kommer bli en tuff period efter det är inget tu tal om saken men även resultatet kommer ju leda till något gott. Först tuff läkeperiod, 6 veckors sjukskrivning och gummisnoddar som ska få musklerna att vänja sig med det nya bettet. Hungrig lär jag också vara så någon barnlek lär det inte vara. 

 

Herr Wingård på jobbet är nu avtackad och han har fått en del presenter och vi fick tårta. En vänlig och rolig själ försvinner från Upptåget tyvärr men förhoppningsvis får han det bra i Göteborg också på sitt nya jobb som lokförare på SJ Götalandståg. Vi tog en lite lättare avslutning igår (åtminstone jag) på Church Street med tillhörande utgång. Jag valde att bara käka för att sen ta mig till Skutskär och införskaffa två plattor av alkoholhaltiga drycker efter att Lago och Hamrén besökt utlandet. 

 

Jag la en "stororder" på CDON förra veckan så i fredags ramlade slutligen GTA V ner i brevlådan tillsammans med det senaste Tomb Raider, Den lilla sjöjungfrun och Man of Steel. GTA har givetvis spelats lite grann och det verkar lovande och man ser att det har hänt lite sen det senaste spelet. Snyggare och karaktärerna rör sig mer realistiskt och verkligt. Man kan verkligen säga att vi kommit lång sen den tvådimensionella grafiken som TV- spelen började som en gång i tiden. Spelen blir snyggare, häftigare och spelutvecklarna börjar våga gå åt andra håll än de gängse normerna. Jag gillart! Och framför allt är det kul att ha fått tillbaka suget efter att spela igen. 

 

Såg Den lilla söjungfrun till frukost och kan bara konstatera att den fortfarande håller måttet. Den är riktigt bra och jag kom på mig med att sitta och vara gråtmild i slutet. Befinner mig tydligen i en väldigt känslosam fas eller så är det så enkelt att när det är bra så är det bra! Och Disneys storhet under det sena 80- talet och in på 90- talet är ju svår att ifrågasätta. Såg nu dessutom att både Aladdin och Ringaren i Notre Dame konverterats till Blu- Ray så det får bli en ny beställning igen snart. Dessutom var Tarzan på gång också (går i barndom!). Men, nu väntar jag på att tåget ska närma sig Storvreta med sin halvtimmes försening så jag, Martin, Magnus och Cissi får oss ett biobesök. Det blir en lagom avslutning på helgen.