simpan1

Det var ett tag sen igen och sen senast har semestern tagit slut och vardagen återkommit med allt vad det innebär av tågkörande och de där udda tiderna som jag är barnsligt förtjust i. Avslutade semestern med en helg i Karlstad hemma hos Diana. Efter några turer fram och tillbaka efter att först ha fått fast jobb på SJ: s resebutik i Skövde, som lades ner kort efter, har hon till slut hamnat i Karlstad som ombordare för SJ. Solen sken när jag kom ner, man kan ju inte vänta sig något annat av den staden, men den gick tyvärr snabbt i moln. Men vi hade trevligt ändå med prat, fika, promenad, mat och vin i soffan. Så en trevlig avslutning på helgen och semestern. 

 

Nu i helgen som var senast bjöd jobbet på en båttur med M/S Linnéa som tog oss ut på Ekoln mot Skokloster och vände. Eftersom det var på kvällen såg man inte mycket av det hela men det var väl mest för buffén och det trevliga sällskapet man åkte så det var av marginell betydelse. Vi var även tillåtna att festa vidare på Flustret efteråt men eftersom jag åkt på straffrundan att bemanna Sala på söndagen fick jag så vackert ta bussen hem. Japp, ni läste rätt- bussen. Att jobbet bjöd på detta trevliga arragemang berodde på att tågtrafiken mellan Gävle och Uppsala var helt inställd på grund av banarbete vilket då möjliggjorde att så många kollegor som möjligt skulle kunna närvara. 

 

Men för att återknyta till rubriken så har jag börjat läsa en ny romansvit, som det så fint kallas, av självaste Jan Guilou. Har väl i princip bara läst den första boken om Hamilton av honom förut och den fann jag inte särskilt intressant men de här böckerna lät så intressanta att jag inte kunde undgå att köpa dem. Den ska handla om hela 1900- talet och serien kallas "Det stora århundradet" och den första boken i serien, om hur många vet jag inte ännu, heter mycket riktigt Brobyggarna. Började läsa igår och har redan plöjt över 160 sidor vilket är mycket även med mina mått mätt. I centrum står tre bröder från Norge som lyckas imponera på en förening med sitt tekniska kunnande trots att de bara är i 10- års åldern. Föreningen erbjuder sig att betala pojkarnas utbildning med avslutande studier på ingenjörsutbildningen i Dresden. Det enda som krävs i en gentjänst är att pojkarna återkommer till Norge efter utbildningen för att bygga järnvägen mellan Bergen och Oslo. Men bara en återvänder, den andre flyr till Tyska Östafrika och är med på järnvägsbyggandet mellan Dar es- Salaam och Tanganyikasjön och den tredje flyr med sin kärlek, en lord från England. Så här långt har de handlat om de två bröder som bygger järnväg och det är intressant att följa kontrasten mellan att bygga järnväg i Afrika och Norge år 1902.  

 

Som ni märker är jag lite smått lyrisk och det är för att boken är grym! En riktigt bladvändare och det känns nästan lite trist att jag måste jobba idag och inte bara kan sitta hemma och läsa. Jag rekommenderar den starkt. Spontant känner jag till och med att jag inom en snar framtid måste ta tag i Arn- och Hamiltonserien. Jan Guilou- jag ber om ursäkt! Jag har underskattat dig.