simpan1

Jag skäms lite...När jag läser andras bloggar som uppdateras betydligt oftare än vad jag uppdaterar min och skriver så bra saker. Då skäms jag lite. Funderar varför jag har en blogg när de senaste blogginläggen man kan läsa sträcker sig typ hela vägen tillbaka till maj. När jag skaffade bloggen en gång i tiden såg jag det som ett bra sätt att hålla mitt skrivande uppe på en DAGLIG basis. Det har ju gått så där...

 

När bloggen var ny uppdaterades den mer frekvent och i perioder kan jag överraska mig själv med att skriva flera inlägg i veckan. Men oftast uppdaterar jag inte eftersom jag inte vill trötta ut läsekretsen med, allt som oftast, väldigt vanliga dagar på jobbet. Missförså mig rätt: jag älskar mitt jobb och mina kollegor! Men det kanske finns en begränsning i hur mycket man vill läsa om det. Därför blir det sällan något för jag använder min fantasi lite för lite för att producera häpnadsväckande tankar om existensen på jorden. Typ. Jag har mycket fantasi men den stannar oftast i mitt huvud. 

 

I alla fall, nu vet ni det. Hösten kom snabbt iår. I prinicp över en eftermiddag med mängder av regn och en massa blåst och de efterföljande dagarna har vart mestadels gråa, löven skiftar färg och börjar nu verkligen att ramla ner från träden. Ja, förrutom igår eftermiddag som mestadels var väldigt solig och fin men kvällen var riktigt kall. Så löprundan tog jag nu på förmiddagen innan jobbet istället. Hade både mössa och vantar på mig även om vantarna drogs av när kilometer fyra närmade sig. Löpningen har börjat gå överraskande bra! Har nu vid tre tillfällen sprungit 5 kilometer på under 27 minuter och idag överraskade jag mig själv med att springa en av kilometrarna på 5.07. Bara 10 sekunder från mitt rekord och jag fick samtidigt en förklaring varför det kändes så tungt efter just den kilometern...

 

Ändå springer jag mindre nu än vad jag gjorde förut. Blir oftast bara 1-2 gånger i veckan med en promenad instucken där någonstans. Mest för att jag tycker om att ha några dagar emellan och det fungerar ju bevisligen. Jag känner inte heller den där pressen som jag gör om måste få in det 3-4 gånger. Jag vill inte riskera att bli omotiverad och tappa lusten så det här kanske är ett väldigt lyckat koncept på så sätt. Men nu ska jag fixa någon form av matlåda och så får vi hoppas att jag kan bibehålla lite lust för den här bloggen ett tag igen.