simpan1

Nu är det bara en skälvande vecka kvar tills jag befinner mig på Green Cargo i Gävle. Med exakt tidsangivelse från nu så befinner jag mig, mest troligt åtminstone, på en Rc4 dragandes med gods bakom mig på väg någonstans i vårt avlånga land eftersom passet i sig skulle börja 20.23 och klockan nu är 22.09. Det är förövrigt därför som det är sista veckan igen. Sista veckan i skolan innan praktiken börjar igen så att säga. Lite som när man gick i skolan och hade sista veckan innan sommarlov.

 

Idag var jag och fick in mer räls i munnen. Inga tåg dock- bara räls. Så nu täcks även mina framtänder av detta skrot som förhoppningsvis ska förbättra min tuggförmåga likväl som mitt ansiktes estetiska utformning. Det känns helt ok faktiskt förrutom att det nu på kvällen spände nåt så fruktansvärt så jag tvingade mig själv att ta en Ipren. Kvällen så här långt har dessutom var mycket trevlig eftersom jag har spelat golf med Kristoffer på hans PS3. Jag vann inte men sista omgången blev det lika. Vilket är bra för att vara första gången i min mening. Kristoffer ser dock allt som inte är seger som nederlag så oavgjort dög inte för honom minsann. Får nog bli revansh imorrn känner jag!

 

Helgen var helt ok också. Var på bio i fredags med mor min och såg Niceville med bland annat Emma Stone (som förmodligen är den snyggaste skådespelerskan just nu efter Megan Fox) och sen var jag med Emil. Lördagen blev väldigt lugn och jag fick bland annat agera chaufför åt far som var ute och svirade. På söndagen genomfördes mitt första oljebyte. Jag var kanske inte världens mest deltagande men jag hjälpte till lite grann och förstår mig på principen. Jaja, nu tänkte jag duscha och sen typ sova. Sov gott allihop

Ursäkta glappet sen mitt senaste inlägg om dagens minst sagt besvärliga trafikmiljö. Tyvärr har jag inte fått möjligheten att se saken med nya ögon heller. Vad har hänt sen dess? Inte överväldigande mycket mer än skola och lugna helger. Dock inte helt sant bör tilläggas! (svagt minne)

 

Det har nu trampats dressin och som vi trampade och oj vad blöta vi blev. Det var någorlunda väder både dit (som förövrigt fick bli med morfars bil då min behagade tjura) och under trampturen ut dit vi skulle. Själva trampandet kan väl klassas som ett rullande festtåg med nördiga termer i bagaget. Själv fick jag börja med att trampa Calle och Jesper helt själv men då benstyrkan inte är vad den alltid varit fick Jesper vara så god att hjälpa till. Den som övervägande delen satt och slöade var Calle. Men vi hade en trevlig stund vid grillplatsen där solen till och med behagade att titta fram och lysa på våra bleka hudar. Däremot bestämde den sig för att enbart göra ett snabbt besök och vägen hem blev en blöt tillställning. Det var dock en rolig hemresa där vi kopplade ihop tre dressiner (vilken man självfallet inte fick) och trampade på som bara den. Det rullade på som attan- jag gissar på 30 km/h som värst! Min gång efter det kan i det närmaste karaktäreiseras som John Wayne aka bajsat på sig gång. Dyngsura jeans var ordet!

 

Hemresan blev onödigt lång då vi körde fel och högtalarna i morfars bil har nog aldrig i sitt fullvuxna liv på 18 år jobbat så mycket. Tror radion i sig fick en smärre chock också då den förmodligen är minst lika gammal. Sen hann vi inte mer än komma av Hallsbergsavfarten förrän Calles öltryckande blåsa tyckte behovet var för stort så en ficka för att avhjälpa problemet blev prioriterat. Kvällen fortsatte med förfest, dock ingen efterfest, hos mig innan vi drog oss mot Örebro. Där en förövrigt nitisk polismakt tvingade mig att hälla ut den minimala drickan jag hade kvar i flaskan eftersom man ju inte får dricka offentligt. Detta kom dock som en överraskning för mig då jag trodde lagen enbart gällde minderåriga. Men man lär så länge man lever!

 

Jag har också hunnit införskaffa mig en till rumskompis vid namn Kristoffer. Han kan väl i det närmaste beskrivas som en chill norrlänning som bestämt sig för att plugga till biogastekniker. Han är jättetrevlig och har dessutom släpat med sig en PS3 med tillhörande platt-tv och det ger ju flera pluspoäng i min bok. Har nu också fått reda på det första spännande passet på Green Cargo och kände direkt att "oj, detta blir jobbigt". 10 timmars nattpass redan första dagen! Kände hur den där tröttheten som brukar infinna sig vid 3-snåret slog till direkt. Sova på natten är ju fruktansvärt trevligt. Det lär man sig efter att ha jobbat natt ett tag.

Jag är förmodligen inte den enda som märkt att trafikmiljön tycks ha förändrats. Förändrats mest överallt och i Uppsala i synnerhet. När jag tog körkort för snart två år sen så fanns det sin beskärda del idioter i trafiken lite här och där. Det kunde man ta, så har det ju alltid varit. Men på de här två åren känns det som de har tagit övertaget och finns mest överallt. Jag kan inte ens åka en sväng i Storvreta utan att råka på en.

 

Folk har mer eller mindre slutat använda blinkers såväl i rondeller som i korsningar, om det inte blinkar fel förstås eller för sent, avstånd till framförvarande bil blir bara mindre och mindre, köra om kan man göra precis där det behagar, det är ok att köra 40 på påfarterna till motorvägar, högerregeln gäller bara en gång var fjärde dag om det är ojämnt datum, placeringen av bilen är där man mår bäst av att ha den (läs mellan två filer) och har man en lucka man kan sticka ut i så gör man det men man gasar inte upp till gällande hastighet. Allt detta plus Uppsalabors fenomenala egenskap att blockera sig själva i korsningar gör att trafikmiljön känns som ett smärre kaos jämt. Man suckar minst 3 gånger varje gång man ska någonstans med bilen. Jag undrar- vad har hänt?

 

När började folk brista i sitt säkerhetstänkande omdömme i trafiken? Ett bra exempel är att på vintern blir man omkörd jämt trots att det är isigt och halt, ibland när det är kurvigt till och med (men sen på våren när isen är smält då kör man 20 km/h under hastigheten. Sparar på vinterdäcken?) Och framför allt- när uppkom den stora nonchalansen som alla kör med? Trafikens motto som ska vara "Hjälp varandra i längsta möjliga mån" har bytts ut mot "Jag ska fram först" och "Det var inte mitt fel" och "Det gäller inte mig". Vart tog det sunda förnuftet vägen?

 

Jag tycker det är en sjukt tragisk utveckling med tanke på hur mycket jag själv tycker om att köra bil. Men vid såna här tillfällen är det inte kul. Förrutom de gånger man blir så trött så man bara skrattar åt saken istället för att irritera sig på den men de tillfällena blir bara färre och färre. Dessutom tycks folk ha slutat att se saker eller ser bara det de vill se. Häromdagen fick jag bromsa när jag var på väg ut ur en parkering för att en kärring mer eller mindre kom farande på vänster sida in genom infarten och snävt som tusan. Hade jag inte bromsat hade hon tagit med sig fronten på min bil samt skrapat upp sidan på sin. Men med de stora solglasögona på så är hon säkert blind och hade väl glömt ledhunden hemma. Två voff för vänster, tre för höger och ett för att bromsa.

 

Och något som gör en så förbannad att man ser rött och snudd på vill döda någon är de få gånger när någon gör så fel att man tutar på dem och man får ett argt finger tillbaka. Attityden "Det var inte mitt fel" har visat sig igen och då känner jag mig så maktlös och sjukt arg att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Man kan ju inte göra något och idioten som gjorde fel lärde sig knappast en läxa. Pappa hade en för ett tag sen som slängde sig in framför bussen och bromsade ihjäl bilen när han insåg att han inte skulle komma in i den filen han egentligen var ute efter. Pappa fick tvärnita och slänge sig åt sidan för att missa honom och då tutade han på honom. Fingret var allt han fick tillbaka. Ja, vad ska man säga. Fortsätter det så här tror jag vi kommer längre och längre ifrån nollvisionen varje dag som går. Tyvärr...

Ja, då sitter jag hemma i Storvreta igen efter ännu en 3,5 dagars period i Hellsburg som man kan kalla den stora knutpunkten Hallsberg för. Hemresan gick smidigt och ovanligt fort. Till stor det säkerligen på grund av att jag hade sällskap av Anderas i klassen hela vägen från Hallsberg till Stockholm. Vi hade en diskussion på i stort sett samma nivå som jag och gymnasiegänget brukar ha. Väldigt värt! Dessutom var han så snäll att han bjöd på fika vilket aldrig någonsin kommer att sitta fel. Gratis är ju förbaskat gott.

Den här veckan har vi faktiskt gått igenom nya saker och det har vart riktigt, riktigt roligt att få gå igenom nytt och fräscht material. Samtidigt som man känner att man behärskar det någorlunda efter praktiken så blir det ändå nya grejer som man blir ställd inför och nya frågeställningar. Med andra ord kändes veckan lärorik och nödvändig. Sånt gillas! 

Dessutom har jag haft väldigt kul med både lärare och klasskamrater den här veckan och sånt ska ju aldrig förringas. Det tråkigaste med den här veckan är att två fakturor på tusenbelopp dykit upp. Ajajaj, som jag brukar säga när det går dåligt när vi spelar kort. Men det där löser sig nog. Nästa vecka ska hela klassen trampa dressin och dra ut på stan i Örebro. Sjukt kul! Uppdateringar kommer