simpan1

Innan jag börjar med att beskriva dagens inte allt för ansträngande arbetspass så vill jag bara meddela att jag haft en trevlig helg där utgången på lördag var både lyckad och rolig. Även om vissa saker inte var så roliga som att jag tappade garderobsbrickan och tvingades vänta någon timme längre med att få ut min rock och till följd av detta fick jag åka taxi hem. Men en världslig sak i sammanhanget på en i övrigt trevlig utgång där jag för första gången besökte Saluhallen. Lite efter men den som väntar på något gott? 

 

Har införskaffat mig ett ordentligt vardagsrumsbord som är att föredra framför det lilla kvadratiska vita bordet jag hade innan (som numera fungerar som sängbord istället). IKEA:s "Lack"- kollektion föll det på som kändes lagom prisvärd för sitt ändamål. Blev även en mörkläggningsgardin till sovrummet så jag får ett mycket behagligare ljus, eller snarare avsaknad av ljus. Det var ju trots allt målet. Var även in på Mio en sväng där en soffa för 12 000 kändes som något jag ville ha men inte för det priset. Avvaktar lite på den.

 

Idag blev det jour på jobbet och istället för att, som i vanliga fall, slippa göra något så fick jag faktiskt ut och gå dörrstängare en sväng till Gävle. Alltså göra det jobbet som tågvärdarna gör med dörrarna men inte visitera biljetter. Där var det ganska friskt med snö så det var lite halvtrevligt faktiskt och efter det så fick jag rycka ut och vara behjälplig på en till avgång med att gå i tåget för att kunna svara på eventuella frågor. Behövde inte vara så aktiv och ingen verkade ha några frågor så det var väldigt lugnt. Det fick jag dessutom 3 timmar övertid på eftersom jag egentligen skulle ha slutat när det tåget avgick. Så en helt ok dag får det nog sammanfattas som. Imorrn blir det bio med Anneli och den nya och mycket efterlängtade Bondfilmen Skyfall ska ses.  

 

Igår gav jag mig på att rulla mina första egna köttbullar och resultatet blev överraskande bra. En kombination av pappas och farmors bullar ser jag som ett fullgott resultat. Inte riktigt i nivå med deras men det var inte långt där ifrån och det var himla gott! Så i fortsättningen gör jag nog mina egna köttbullar som smakar hästlängder bättre än de frysta alternativen man kan köpa. Tar lite längre tid men är mödan värd men det visste ni säkert redan. Till detta serverades det svenskaste som finns: potatis i gräddsås och ett stort glas julmust. En middag värd att minnas med andra ord. 

 

Idag var det jobb i vanlig ordning och ännu en kandidat beslutade sig för att bryskt ta livet av sig framför ett tåg i Upplands Väsby. Inte något av våra men det är likväl fruktansvärt tragiskt. Resultatet blev tågköer och stora förseningar samt allmän förvirring. Jag var som mest 45 minuter sen och fick vid några tillfällen pendla mellan att åka till Väsby eller vända tidigare. Konsekvenserna för en persons agerande får alltså långt mycket värre följder både för oss som arbetare och passagerare. För att inte tala om den stackars kollegan som behövde bevittna händelsen. Och konsekvenserna blir ju långt mycket värre när det är i ett sån nav som Upplands Väsby där i princip alla norrgående tåg passerar. Men jag var i tid när jag skulle sluta åtminstone och det får man ju vara tacksam för. 

 

I helgen far jag in till stan på lördagskvällen till en annan inflyttningsfest än min egen (ingen behagade ju komma...) för lite kul vill man ju ha så här på sin lediga helg. För nästa helg blir det jobb så det står härliga till. Men det kan vi ta någon annan gång. Ska försöka hinna med och vaxa upp bilen också nu innan värsta snö och slasket kommer för då blir inte lacken glad.  

 

 

Den här bloggen blir bara mer och mer tågrelaterad men en sån här vecka när man har arbetshelg och arbetar hela 6 dagar av den så blir det inte mycket över till annat. Tisdagen, som jag faktiskt var ledig på, var jag dock väldigt effektiv och städade hela lägenheten, tvättade, bytte sängkläder, gjorde ärenden i stan osv. Det var inte många lugna stunder. Men så nöjd man var efter! 

 

Den tråkiga incidenten som näms i rubriken var en passagerare som när vi stannade i Skyttorp drabbades av någon form av kramp eller epileptiskt anfall och började skaka. Medresenärerna hjälpte honom tillsammans med kontrollanter och tågvärden. Själv satt jag kvar i hytten med resonemanget att ju fler kockar desto sämre gryta. Jag hängde ut genom hyttfönstret i väntan på ambulansen istället och pratade med passagerare som sträckte på sig. På det stora hela hade jag det ganska bra. Eftersom vi redan var sena så förstod jag att det inte var någon större idé att stressa (det ska man inte göra i en sådan situation ändå bör påpekas!) för det skulle inte bli något Väsby den svängen. Och mycket riktigt blev vi inställda från Uppsala och mina resenärer fick gå över till Upptåget som stod inne och skulle avgå några minuter efter vår ankomst. Blev en växling till rätt spår och 50 minuters ståtid. Då kom min kollega Eva- Karin som åkt linjekännedom till Sala och bjöd på blåbärsbullar från ångbageriet i Sala. Så det fanns mer solsken än moln på den turen kan jag tycka!

 

Nästa helg hade jag tänkt mig inflyttningsfest men får börja överväga att ställa in det. Ingen tycks kunna (vilja?) närvara. I nuläget har jag två bekräftade varav den ena är Emil som ju bara bor en trappa ner. Jag känner mig extremt populär. Ska prova flytta fram evenemanget två veckor och får se om anstormningen blir lite högre än de redan två anmälda. För övrigt har jag vart rätt så förkyld den här veckan men jag har gnetat på. Klimaxet var nog i fredags då jag efter jobbet var snudd på helt sänkt. Blev sängläge med en massa C- vitaminer och dagen efter kändes det skapligt mycket bättre. Antagligen hade jag gått över den berömda tröskeln och placeboeffekten är ofta rätt kännbar sägs det. Så inga tåg behövde bli inställda den här gången och min svit med år utan sjukskrivningar fortsätter stadigt. 

 

Fick besök av faster med kusiner och man på besök igår för att beställa lite jultidningar av kusin min. De var förstås nyfikna på att inspektera lägenheten med och verkade uppskatta den. Svårt att låta bli förstås när den är så bra som den är. Vi bestämdes oss för spelkväll också och lyckades faktiskt hitta en ledig helg men inte förrän 22: a december. Skönt att man vet vad man gör den helgen tycker jag! Idag har det mest också vart sängläge eftersom jag känner mig lite febrig. Så jag har äntligen kommit ikapp på Skavlan- fronten men nu börjar suget efter något ätbart bli allt för kännbart så det är nog dags att snå ihop något. Ha det bra!

På jobbet har vi ett fordon som har fått ett diplom på sin duglighet som ett alldeles förträffligt fordon. Nominerad till bästa kärran står det rätt och slätt och vanligtvis är det faktiskt ett av de bättre fordonen i vår flotta men inte idag. Fordonet ifråga har inget märkvärdigt namn utan bara sifferkombinationen 9064 och skulle idag åka ihop med fordon 9054. Det såg inte så dumt ut tyckte jag när jag skrev ut fordonslistan över vilka tåg jag skulle ha men tji fick jag. 

 

Gick ut och startade bara för att inse att inte mycket var bra med de här två fordonen och endast en sak fick jag ordning på- nämligen ventilationen. Men inte förrän jag vart ut i en av de utvändiga luckorna på sidan av tåget. I övrigt så funkade inte en dörr, det gick inte att ropa i tåget, ett fel gjorde att det bara gick att köra i 160, en toalett var full och så vidare. Det var alltså långt ifrån någon bra kombination som stod där i Tierp till mitt förfogande. Som tur var så fick jag byta i Gävle till det fordon som i min mening är det absolut bästa: 9033. 

 

Annars var dagen inte så hemsk och det gick ju att överleva de fel som det första tåget drogs med. I helgen var det besök hos farmor och farfar på lördagen och kalas hos morbror för min lilla kusin Alvin på söndagen. Var så företagsam att jag tvättade bilen hos farfar men fick inte så mycket för det eftersom den var smutsig redan dagen efter igen. Var fyllechaffis på lördagen och det var faktiskt inte ens hälften så kul som det låter och det tog väldigt stor del av kvällen i anspråk. Men i övrigt en god helg alltså. 

Var på bio häromdagen med Anneli och Matilda och såg Bruce Willis samt Joseph Gordon Levitts nya film Looper om ett framtida samhälle där yrkesmördare dödar folk från framtiden som maffian skickar tillbaka till yrkesmördarens nutid. Låter det avancerat? Det faller på plats när ni, om nu nu får för er att göra så, ser den. Givetvis är handlingen inte bara så enkel och man kan nog lugnt säga att huvudkaraktären får sin del av beskärda problem men jag vill inte avslöja för mycket men premissen var riktigt bra! En lysande idé och genomförandet var inte alls dåligt. Bruce Willis är med i en bra film sen Die Hard 4 och Gordon Levitt (som stundtals var väldigt lik en ung Willis) gör aldrig en dålig insats framför kameran. En film jag kan rekommendera er alltså. 

 

Idag blev en väldigt lugn dag på jobbet. Jag satt jour från 11.30 till 18 utan att behöva lyfta ett finger utan fick spendera den mesta av tiden med att snacka skit och ligga på soffan. Man kan ha sämre dagar. Men jag hade inte klagat om jag fått köra en liten sväng eller åtminstone fått gått lite dörrstängare för att fördriva tiden en anings åtminstone. Men som sagt så var det högst behagligt och det vore synd att klaga. Nu vankas det ledig helg med lite "runt omkring farande" innan det åter vankas tågkörning på måndag. Och med det önskas det en trevlig helg till alla och envar. 

Järnvägen gillar att förse det svenska språket med nya och helst krångliga ord där man riskerar att vricka tungan ur led och det ska gärna vara lite knepigt att stava. Sen att ingen utomstående kommer begripa ordet utan en rejält duktig förklaring är dessutom en bonus som någon inom järnvägsindustrin säkert har som sin enda arbetssyssla, Därför när jag igår fick detta så kallade balisöverrensstämmelsefel fick jag ta till med det mycket säkrare knepet "Signaltekniskt fel" när jag gjorde ett utrop för att förklara den bryska nödbromsen som tågskyddssystemet ansåg lämpligt. 

 

Balisöverrensstämmelsefel är enkelt förklarat att tågets skyddssystem, ATC, tror att man passerat en signal i stopp (som visar rött) fast den egentligen stod i kör (visar grönt) till följd av detta från man följdaktligen nödbroms och indikeringar om att man kört mot stopp. Jag blev inte nervös för att jag visste att så inte var fallet så jag fick ringa den så kallade fjärren som bekräftade att så inte var fallet och sa att jag kunde rulla vidare in mot Väsby. Så det hela var väldigt odramatiskt och jag behövde inte ens fylla i någon blankett som är brukligt när något sånt händer. Men prova själv att stå still med ett tåg i rusningen i Stockholm så ska ni se att ni blir flyttad på fortare än kvickt. Hur det där med baliser fungerar kan vi ta någon annan gång

Just när man satt där och njöt av den vackra naturen tog det en tvärvändning och alla djur började springa ut framför mina tåg istället. Det är inte fullt lika trevligt för djur är ju trevliga varelser och jag missunnar dem inte att leva vidare i frid och fröjd. Men förra veckan så strök en falk, 3-4 fåglar av okänd art och en räv med under min framfart med Upptågen. Räven dog dessutom strax före Upplands Väsby och så nära Storstockholm förväntar man sig verkligen inte att få se djur av den arten. Å andra sidan strök nästan ett rådjur med där en gång. 

 

Det tragiska var att jag senare samma dag som jag kört över räven kom på mig själv med att tänka "Idag rev inte den spanska räven en annan räv, den blev dödad av en svensk Regina". Så makaber man kan vara! I fredags var en älg inte långt ifrån att ta ner skylten heller. Han stod och putade med rumpan ut mot spåret men blev rädd när det ljusa skenet kom allt närmare i hög fart, fick panik och drog mot skogen. Det tackade jag och min märkbart förhöjda puls för. 

 

För övrigt, kommer ni ihåg gubben med bilen vid Elgiganten? Hur som helst så dök papprerna från försäkringsbolaget upp. Som tur var så skulle det enbart kosta 1000 kronor men pappa blir av med sin bonus i två år och tvingas betala en högre premie...för lite färg. Jag tycker så synd om honom. Dock hade gubben inte lämnat in bilen till den föreslagna verkstaden ännu och innerst inne hoppas jag att han kom till sans för han hade ju faktiskt inte fått någon skada på sin bil. Det ringde pappa och försökte förklara för försäkringsbolaget som dock låter plåtverkstaden göra den bedömningen och i första hand verkar tro mer på den andres beskrivning (han som inte ens kollade på plåten). Allt vi kan göra är att vänta och se. 

 

Snart står den charmanta Saaben i min ägo. Vi har skrivit på papprerna och väntar på att det här med försäkringsbolaget ska ebba ut bara så ägar- och försäkringsbytet kan gå igenom friktionsfritt. Visade sig dock att den förra ägaren fortfarande inte har betalt den gamla skatten så här har jag tydligen fart runt mer eller mindre olagligt. Tog tag i saken och betalade in den idag och får hoppas att jag en dag får återse de surt förvärvade kronorna. Snart kommer dessutom den skatten som jag ska betala. Det har på många sätt vart en tung månad,  ur ekonomiskt perspektiv främst, även om den innehållt många glädjeämnen också.

 

Till exempel var Göteborgsresan jättetrevligt och Liseberg med sina berg- och dalbanor på både 70 och 90 graders lutning var mycket häftiga. Fritt fall avstod jag dock från. Mer detaljer om detta kan ges imorrn då jag orkar blogga vidare. Nu vill jag bara surfa vidare utan att behöva vara produktiv

 

De senaste dagarna har jag känt att jag ofta skriver "har mest jobbat, inte mycket att delge" men i veckan när jag jobbat tänkte jag för mig själv "Varför ska jag inte göra det egentligen?" 

 

Nog för att järnvägsbranschen och livet som lokförare kan te sig trist och en aning ointressant för de oinvidga men de senaste dagarna har jag verkligen känt att jag älskar mitt jobb. Och det inte så lite. Bara en sån sak som de klicheér man hört om att man ser naturens växlingar på nära håll är så sanna att jag kom på mig själv över att le när jag en morgon såg hur solen lyste på de färggranna löven på de höstliga träden. En strimma solsken över de annars så gråa dagarna kan göra mycket. Och ofta kommer jag på mig med att bara allmänt sitta och njuta över att susa fram över banvallen i 200 km/h utan att känna några andra måsten än att framföra tåget och hålla koll på signalerna. Jag får nog faktiskt se mig som lyckligt lottad. 

 

 

Åter är jag hemma igen efter en trevlig helg i Prag där god mat har ätits och god öl druckits. I fredags for SAS- planet ner med mig och kollegorna Janne och Anneli ner till Rickard och vi möttes av solsken och 18 grader. Så vi satte oss på terassen där solen sken med sin fulla kraft (faktiskt har jag lyckats knipa lite färg). Vi traskade runt en massa i Prag, som är en vädigt vacker stad, med många magnifika och gamla byggnader men ett väldigt modernt centrum. Ytterliggare två kollegor anslöt där nere, Hugo och Cissi, som redan var ute på drift i Europa. Vad har vi gjort mer då? Vi besökte ett bryggeri där man gör ölen Staropramen, gick över Karlsbron och traskade som sagt runt en hel del. Det som missades var en strippshow och det 5 våningar höga discot. 

 

Detta berodde på att efter vi gått runt en hel dag drack lite vin, gick och åt mat, gick tillbaka för ost och kex och då slog någon mig med en klubba i huvudet och vid 1- tiden somnade jag så det blev aldrig någon stripshow tyvärr. Trist även om helgen blev väldigt lyckad i övrigt eftersom jag fick dricka god öl och turista i staden precis som jag ville. Hemresan var lång eftersom vi mellanlandade i Ukraina, som har en flygplats som formligen doftar kommunistiskt 70- tal, men tack vare en timmes försening och tidszoner satt vi där i två timmar bara istället för de ursprungliga fyra. 

 

Att lägga sig i sin egen säng hemma var otroligt skönt och man uppskattar sannerligen sitt hem mer efter en helg i ett annat land. Särskilt när man såg hur dåligt ställt vissa verkade ha det och nivån på gatorna var minst sagt varierande. Att det var Skodans hemland kunde man inte missa för så många skodor har jag nog aldrig sett förut någonstans. Nu vankas det några dagars jobb innan det i slutet av veckan bär av mot Göteborg för att träffa delar av lokförareliten (gamla YH16 med andra ord). Känns som den här månaden kan bli tuff ekonomiskt :P Fast i Tjeckien var allt billigt i mat- och drickväg. En öl gick loss på 9-13 svenska kronor så där blev man inte fattig.