simpan1

Det börjar närma sig: stunden då kirurgen ska lägga första snittet för att sen dra om mina käkar så jag får ett normal bett. No more underbett that is! I torsdags fick jag besked att det var dags och det fanns en tid inplanerad i december redan men jag valde att skjuta på det till januari eftersom jag inte hade lust att gå miste om julmat och nyår exempelvis. Men det är ändå på gång och kommer ske väldigt snart. Jag är både rädd, nervös och taggad kan jag nog enklast sammanfatta det. Det kommer bli en tuff period efter det är inget tu tal om saken men även resultatet kommer ju leda till något gott. Först tuff läkeperiod, 6 veckors sjukskrivning och gummisnoddar som ska få musklerna att vänja sig med det nya bettet. Hungrig lär jag också vara så någon barnlek lär det inte vara. 

 

Herr Wingård på jobbet är nu avtackad och han har fått en del presenter och vi fick tårta. En vänlig och rolig själ försvinner från Upptåget tyvärr men förhoppningsvis får han det bra i Göteborg också på sitt nya jobb som lokförare på SJ Götalandståg. Vi tog en lite lättare avslutning igår (åtminstone jag) på Church Street med tillhörande utgång. Jag valde att bara käka för att sen ta mig till Skutskär och införskaffa två plattor av alkoholhaltiga drycker efter att Lago och Hamrén besökt utlandet. 

 

Jag la en "stororder" på CDON förra veckan så i fredags ramlade slutligen GTA V ner i brevlådan tillsammans med det senaste Tomb Raider, Den lilla sjöjungfrun och Man of Steel. GTA har givetvis spelats lite grann och det verkar lovande och man ser att det har hänt lite sen det senaste spelet. Snyggare och karaktärerna rör sig mer realistiskt och verkligt. Man kan verkligen säga att vi kommit lång sen den tvådimensionella grafiken som TV- spelen började som en gång i tiden. Spelen blir snyggare, häftigare och spelutvecklarna börjar våga gå åt andra håll än de gängse normerna. Jag gillart! Och framför allt är det kul att ha fått tillbaka suget efter att spela igen. 

 

Såg Den lilla söjungfrun till frukost och kan bara konstatera att den fortfarande håller måttet. Den är riktigt bra och jag kom på mig med att sitta och vara gråtmild i slutet. Befinner mig tydligen i en väldigt känslosam fas eller så är det så enkelt att när det är bra så är det bra! Och Disneys storhet under det sena 80- talet och in på 90- talet är ju svår att ifrågasätta. Såg nu dessutom att både Aladdin och Ringaren i Notre Dame konverterats till Blu- Ray så det får bli en ny beställning igen snart. Dessutom var Tarzan på gång också (går i barndom!). Men, nu väntar jag på att tåget ska närma sig Storvreta med sin halvtimmes försening så jag, Martin, Magnus och Cissi får oss ett biobesök. Det blir en lagom avslutning på helgen. 

Idag var jag på en kurs via mitt fack med mina skyddsombudskollegor. Kursen hette Alla kan göra något och handlade om hur man ska bekämpa förmodar och främlingsfientliga krafter. Den innehöll många intressanta aspekter och i vissa fall fakta som var ny för mig. Det var dock väldigt vänsterorienterat och mycket av alla fel i dagens samhälle och rådande attityder skylldes på borgarna. Jag kan medge att jag sympatiserar mer åt det vänstra blocket men att så ensidigt beskylla allt på alliansen kändes inte rätt heller. Lite emotsägande det faktum att kursen handlade om att vara fördomsfull och främlingsfientlig. Men de verktyg man fick med sig för att ifrågasätta och upplysa de människor som har en dålig attityd kring invandrare bland annat. Och den biten var intressant och bra. Men både jag och mina kollegor lyssnade med ett kritiskt öra men det ska man ju alltid göra å andra sidan. 

 

Ja, annars då? Igår fick mamma sin födelsedagspresent vilket var att jag bjöd på restaurang och bio så det blev kinamat och Skumtimmen. Filmen i fråga är baserad på Johan Theorins bok med samma namn och är en svensk deckare som handlar om en pojke som försvann i dimman på Allvaret under 70- talet. Den utspelade sig under tidigt 90- tal när pojkens mamma är tillbaka på Öland för att sälja sin gamle fader Gerlofs hem. Han har då tillsammans med en bekant utvecklat en teori om att Jens, som pojken hette, blivit mördad av Nils Kant. En man som dödat två tyska soldater och en polis på 40- talet och sen försvunnit. Filmen som så var helt ok och rent produktionsmässigt börjar svenska filmer komma ikapp med snygg bild och hög nivå. Bra skådespelare som inte kändes krystade men filmen haltade lite och var något långsam. Men som sagt helt ok och jag gillade att handlingen var satt till 90- talet. Inte allt för vanligt förekommande på film. 

 

Imorrn tänkte jag åka till jobbet för att gå på APT trots att det är ledig dag. Men jag är nyfiken. Så snart blir det väl till att sova några timmar. Blev inte allt för många timmar efter jobbet igår och inte natten som var heller. Vilket gjorde att jag somnade på soffan högst omedvetet när jag plöjde SvtPlay. Jaja, så kan det gå

 

Så, nu har jag varnat er så nu läser ni på egen risk. Det är ingen fara så bitter ska jag faktiskt inte vara eftersom jag rent generellt är rätt så dålig på att vara det. Men jag känner att jag börjar närma mig en punkt eller kanske snarare ett stadie i livet. Det här med nätdejtingen går på en fruktansvärd tomgång och jag har sen jag skaffade min ena profil på HP i maj/juni fått ett endaste svar av en som inte var intresserad. Badoo går inte så där överdrivet mycket bättre och den punkten jag börjar närma mig är den när man känner "Jag orkar inte bry mig om det här längre". 

 

Jag börjar känna mer och mer att jag inte orkar försöka. Att jag inte bryr mig och att jag hellre är lyckligt ovetande om hur det är att leva i en relation än att fortsätta sträva och falla gång på gång. Jag har det egentligen väldigt bra som jag har det och lever ett väldigt fritt liv där jag väldigt sällan måste ta hänsyn till någon annan än mig själv. Kanske är jag egentligen rädd eller bara så uppenbart desperat att det lyser igenom och det är ingen attraktiv egenskap. Så nu känner jag så här: om inget har hänt inom vecka på det nya mejl och liknande som jag skickat så lägger jag ner nätdejtandet och allt annat sökande på obestämd framtid. Då tänker jag vara lycklig singel och så får det vara med det. Jag har nått gränsen.

Jag skulle ljuga om jag påstår att jag kommit långt i förberedelserna för vintern. Jag har höjt värmen lite grann på elementen, tagit fram vinterskorna till uniformen och idag så tog jag saken i egna händer och böt till vinterdäck på bilen. Det har ju trots allt siats om snö till helgen så det är lika så gott att vara förberedd tänkte jag. Och det gick problemfritt och var gjort på strax under timmen. Sen kunde jag i godan ro fara till stan för att kontrollera däcktrycket och handla. Duktig som jag är så har jag också tvättat två maskiner tvätt och lagat mat. Det är fantastiskt vad gott det är med fläsk och bruna bönor! 

 

Mycket tid har spenderats till att komma ikapp på missade program från SVT. Så det har setts både ett gäng avsnitt av Skavlan som Veckans brott på ett mycket penisonärsmässigt sätt. Imorrn ska jag till och med ha dygnsrytm som en pensionär eftersom jag blev tillfrågad att byta tur. Så istället för mitt nattpass så blev det 5.54-13.25 så klockan lär väl skrälla vid 5- tiden. Då är det bara att ställa sig på tå och göra givakt. Det blir dock ganska fint att ha det så eftersom jag inte börjar förrän 20.54 på kvällen på lördag så jag får i stort sett 1,5 ledig dag bara så där. Grymt! Plus att turen imorrn innehåller Sala och det är ju aldrig någonsin fel. Men snart är det väl dags att tänka på refrängen. Ha det fint!

Helgen har inte vart särdeles lugn egentligen. Vinkväll i fredags med Anneli, kalas hos Alvin på lördagen och Jacke Sjödin på kvällen (mer om det snart) och idag var vi syskon en snabbis förbi farmor och farfar innan vi for till faster Camilla för att träffa det senaste tillskottet: Idun. En liten söt tjej som var särdeles förtjust i Fabian medan Camilla beskrev henne som lite svår att tillfredsställa emellanåt. Men vem har sagt att det är lätt att vara bebis? Knappast Freud. 

 

Jacke Sjödin sågs som sagt och för er som inte vet så är han mest troligt känd som kåsör i UNT på söndagar. Men han pysslar även med radio, bland annat programmet Pelle Svarslös i P4, och har haft en del shower med bland annat komikern Lasse Eriksson som tragiskt nog dog alldeles för tidigt för 2 år sen. Deras mest kända show var "Fyra lyckliga män" och showen som Cissi och jag var på nu kallades rätt och slätt för "En lycklig man". Han pratade och sjöng med kontentan att man blir lycklig av att göra det man är bra på. I hans fall var det att rimma. Det var han i eget tycke fantastiskt duktig på (han är väldigt duktig på det) och han hade under ett infall lovat Lasse Eriksson att skriva en sång om något som står i dagens UNT under hela den tid som "Fyra lyckliga män" gick. Han beskrev det som en daglig vånda när han tassade ut till brevlådan men så fort han fick ett uppslag satt han där och skrattade förnöjt för sig själv. Vi fick höra en hel drös med fyndiga texter baserade på rubriker och artiklar vilket inte kan beskrivas som något annat än kreativt. 

 

Hur man dessutom kan vända vardagens små motgångar och olyckor till fyndiga kåserier var också en bit som jag log förnöjt åt. Så är det ju faktiskt. Men framför allt kontentan att koncentrera sig på sina bra egenskaper, det man är duktig på, och göra det för att man blir lycklig av det är ju faktiskt en mycket vettig tanke. Jag är till exempel, i mitt eget tycke och har väl fått medhåll genom åren, duktig på att skriva och därför bloggar jag. För att hålla det i liv och jag går ofta kring och funderar på texter jag vill skriva. En annan sak jag har en naturlig fallenhet för att göra är att köra saker och jag älskar det! Om jag så kör en vanlig kombibil med släp, en sportbil eller ett helt vanligt Upptåg så tycker jag det är lika kul när jag behärskar det snudd på felfritt. Tur man har valt rätt här i livet så man kan vara någorlunda lycklig!

Jag har vart slö och bekväm så ni få följare som kikat in då och då har mest troligt blivit ganska besvikna. Det har inte uppdaterats på ett tag nu men eftersom jag den här tiden på dygnet inte har särskilt mycket för mig mer än att hålla mig vaken så passar det ju ypperligt att skriva en rad. Jag är vaken enbart för att det vankas nattpass imorrn och då "värmer jag upp" redan natten före med att vara vaken sent. Så knappast före 3 lär jag släcka och viska god natt till väggarna. 

 

Sen senast har det vart några biobesök, studiebesök på Läkerol Arena (under "Bättre arbetsmiljö"- kursen) och godis direkt från transportbandet är väldigt gott, arbetade pass på jobbet, provkörning av den nya bil som mamma idag köpte, öl och mat med Petter och hans tjej. Ja, lite smått och gott så där med ett ständigt flängande. Spenderar mest troligt minst tid hemma emellanåt. 

 

Har gjort om lite hemma också. Eftersom mitt vardagsrumsbord var en så ranglig historia i kasst trä där skruvarna börjat gänga ur sig så köpte jag ett nytt i massivt trä, och stabilt är bara förnamnet, samt en hylla för att ersätta skrivbordet. Skrivbordet blev överflödigt när jag köpte soffan eftersom kontorsstolen inte kunde stå kvar och att bara ha det som avlastningsyta kändes onödigt. Så jag plockade ner det och måste tyvärr kasta det eftersom två skruvar gängat sönder och inte går att få ur skivan. Men där står numera en vit hylla där allt skräp från skrivbordet fick plats utan problem. Väl investerat och det blev dessutom mer utrymme att röra sig på. Nu ska jag bara se till att packa bilen med allt skräp och fara ner till sopstation någon dag. Nej, nu har det blivit ett litet nonsensinlägg så här på nattkvisten. Det får ta och duga för tillfället!